I början av mars disputerade Åsa Okhiria med en avhandling om artikulation och velofarynxfunktion hos patienter med läpp- käk- gomspalt.
Fredagen den 1 mars disputerade Åsa Okhiria med avhandlingen ”Articulation and velopharyngeal function in patients with cleft lip and/or palate – outcome predictors” vid Uppsala Universitet. Professor Yvonne Wren från Bristol Speech and Language Therapy Research Unit, North Bristol NHS Trust, University of Bristol, United Kingdom var opponent.
Avhandlingen visade att spaltbredd var mer avgörande än kirurgisk teknik och typ av spalt för artikulation och gomfunktion och barn med bredare gomspalter hade oftare artikulationssvårigheter och nedsatt gomfunktion. Adopterade barn hade större risk för ihållande artikulationssvårigheter som kvarstod vid 10 års ålder. Vid fem års ålder var det vanligt att barn med någon form av gomspalt utöver talsvårigheter relaterade till gomspalten även hade talsvårigheter relaterade till utveckling (talsvårigheter som är vanliga hos typiskt utvecklade barn utan gomspalt vid specifika åldrar) och detta gällde för samtliga spalttyper oavsett om de var adopterade eller ej.