Det nationella vårdprogrammet för LKG
Nedan ges en övergripande beskrivning av det nationella vårdprogrammet för LKG (läpp- käk- och/eller gomspalt).
Beroende på spaltens omfattning kan LKG påverka flera strukturer och funktioner i olika grad, till exempel ätandet, örats funktion, hörseln, ljudandet, talet, utvecklingen av ansiktstillväxten, tänderna/bettet och utseendet. Spalten opereras för att ge så goda förutsättningar för normal utveckling som möjligt. Många barn behöver även tandreglering och ibland behövs flera operationer. Om det finns en spalt i gommen kan talträning hos logoped behövas.
Teamet
Barnen behandlas vid något av Sveriges sex olika LKG-centra (Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala–Örebro) av ett team bestående av flera olika professioner, bland annat plastikkirurg, ortodontist/käkortoped (specialist i tandreglering), logoped (specialist på tal, språk och kommunikation), öron–näsa–hals-läkare (audiolog/foniater), käkkirurg och omvårdnadspersonal. Psykolog, kurator, genetiker, barnläkare, audionom och röntgenspecialist kan också ingå i teamet.
Mottagning för föräldrar till barn med spalter upptäckta med ultraljudsundersökning
Föräldrar till barn där spalten upptäckts vid ultraljudsundersökning är välkomna till teamet för besök och information redan innan barnen föds.
Då barnet är nyfött
Efter födseln genomgår barn som har en spalt som involverar läppen eller läppen–käken vid behov behandling med olika tekniker och hjälpmedel före första operationen. Detta görs för att ansiktets delar ska komma i ett bättre läge. Tekniker och hjälpmedel som används listas nedan.
- Tejpning: Om läppspalten är bred kan läppen tejpas enligt en särskild teknik.
- Näskrok: För att påverka näsans form används näskrok/nässtöd.
- Nasoalveolar molding (formning): Detta används för att forma näsan, läppen och käken och består av en speciell gomplatta med pinnar, fjädrar, gummiband och tejp utanför munnen.
Förbehandlingen påbörjas redan vid första besöket och pågår fram till den första operationen. I samband med besöket brukar familjerna träffa de flesta som ingår i teamet för en första kontakt och information. Föräldrarna kan också få hjälp med att komma igång med matningen. Även barn som inte genomgår behandling före första operationen är välkomna då de kan vara i behov av en tidig kontakt med teamet.
Kirurgisk behandling
Det finns olika metoder och tekniker för kirurgi. Idag finns ingen enighet varken internationellt eller nationellt om vilka operationsmetoder som ger bäst resultat, eftersom detta inte är tillräckligt vetenskapligt utvärderat. Behandlingen skiljer sig därför något mellan olika centra. Behandlingsprogrammet ser också olika ut beroende på spaltens omfattning och den anpassas även i hög grad individuellt efter patientens behov.
Vid större genomgående spalter krävs operation av både läpp–näsa, käke och gom. Vid spalt enbart i gommen krävs i allmänhet endast en eller två operationer, beroende på valet av operationsmetod. De metoder som används i Sverige ger i de flesta fall ett bra slutresultat.
Läpp–näs-plastiken utförs vid tre till sex månaders ålder. Den primära gomoperationen utförs vid två av sex behandlingscentra i Sverige i ett steg, i Linköping vid 15 månaders ålder och i Malmö mellan 9 och 12 månaders ålder. Vid de andra (Göteborg, Stockholm, Umeå, Uppsala–Örebro) opereras den mjuka gommen vid fyra till sex månaders ålder och den hårda gommen vid cirka två års ålder, med undantag för att gomspalt som enbart omfattar gommen opereras i ett steg i Umeå. Vid åtta till tolv års ålder opereras spalten i käken. Inför operationen av käken brukar barnen genomgå tandreglering. Tandreglering kan även behövas efter operationen. I vissa fall kan även andra sekundära operationer bli aktuella, exempelvis talförbättrande operation, fistelslutning (om en fistel har uppstått efter operationen och orsakar besvär) eller operationer för att korrigera bettet och utseendet.
Uppföljning och övrig behandling
Uppföljning sker kontinuerligt under uppväxten, ungefär vart tredje år, oftast fram till 19 års ålder. Då träffar barnet och familjen de olika professionerna i teamet för bedömning och teamet diskuterar tillsammans och planerar den fortsatta behandlingen. De barn som är i behov av regelbunden talbehandling, uppföljning av öron/hörsel och tandreglering kan oftast erbjudas detta på hemorten. Vårdgivarna på hemorten handleds då av LKG-teamet.
Publicerad: 21 september 2020Senast uppdaterad: 19 november 2020